Ett batteripaket består av många celler som inte åldras i samma takt. När en cell blir för svag kan den begränsa hur mycket av resten av batteriet som går att använda.
Forskare vid Chalmers har undersökt en annan konstruktion. Med brytare och ett styrsystem kan kopplingarna ändras så att svagare celler tillfälligt kopplas förbi. Det handlar alltså om hur batteriet är uppbyggt och styrs, inte om en ny batterikemi.
I forskarnas modeller kan individuellt styrda celler ge över 20 procent längre livslängd i vissa högspänningsfordon, exempelvis elektriska lastbilar och långräckviddiga personbilar. Chalmers beskriver resultatet som en teoretisk övre gräns. En praktisk konstruktion där flera celler styrs tillsammans kan ge en mindre vinst.
Ett separat räkneexempel gällde ett batteri på 80 kilowattimmar och 1 200 mils körning per år. När jämförelsebatteriet i modellen antogs behöva bytas efter tio år gav den omkonfigurerbara lösningen ungefär 14 månaders extra livslängd. Tio år är ett antagande i exemplet, inte en generell livslängd för elbilsbatterier.
Den extra elektroniken gör konstruktionen dyrare från början. Forskarna bedömer att senarelagda batteribyten och högre restvärde kan väga upp merkostnaden under rätt förutsättningar. Det är däremot inget som dagens bilägare får genom en vanlig mjukvaruuppdatering.
Studien publicerades i Nature Communications den 8 juli 2026. Chalmers lyfte resultaten i ett pressmeddelande den 8 oktober. Resultaten bygger på modellering, inte på uppmätt livslängdsvinst i serieproducerade bilar.
