AGI står för artificial general intelligence, på svenska artificiell generell intelligens. Begreppet brukar användas om AI som kan hantera ett brett spektrum av intellektuella uppgifter minst lika bra som en människa, även när den behöver lära sig något nytt.
Det är alltså inte namnet på en ny funktion i ChatGPT. ChatGPT är tjänsten, GPT-6 Astra är en av modellerna och AGI beskriver en typ av förmåga som forskare försöker definiera och mäta.
Mer än att vara bra på en sak
En AI kan vara fantastisk på schack utan att kunna planera en resa. Idén med generell intelligens är att förmågan ska fungera över många olika områden, inte bara inom en specialitet.
Moderna språkmodeller klarar redan många slags uppgifter. Därför blir gränsdragningen mer komplicerad än att skilja mellan en AI som kan en sak och en som kan flera. Frågan är också hur skicklig, flexibel och tillförlitlig den är.
Definitionerna skiljer sig dessutom åt. OpenAI beskriver i sitt grunddokument AGI som mycket självständiga system som överträffar människor inom merparten av ekonomiskt värdefullt arbete. Det är en mer krävande formulering än att bara kunna svara på frågor inom många ämnen.
Forskare vid Google DeepMind har föreslagit att både bredd och prestationsnivå ska bedömas, med flera nivåer snarare än en enda gräns. När någon säger att AGI är här behöver man alltså fråga vilken definition personen använder.
Kopplingen till Astra
OpenAI beskriver GPT-6 Astra som ett framsteg inom bland annat programmering, forskning och användning av datorer. Modellen ska kunna utföra arbetsflöden i flera steg, inte bara ge råd om hur någon annan ska göra. Vi har tidigare skrivit om lanseringen av GPT-6 Astra i ChatGPT.
Ett uppmärksammat resultat gäller ARC-AGI-3. Det är ett jämförelsetest med obekanta, spelliknande miljöer där AI:n behöver upptäcka regler, planera och lära sig genom att prova sig fram.
ARC Prize rapporterar att Astra nådde 99,9 procent i testets semiprivata del med ett stödsystem som bland annat bevarar modellens arbetskontext mellan stegen. I organisationens standardupplägg var det bästa resultatet 62,7 procent. Både modellen och tekniken runt den påverkar alltså vad som mäts.
Men organisationen bakom testet är tydlig: resultaten innebär inte att den hävdar att Astra är AGI. Testets avgränsade spelmiljöer motsvarar inte verklighetens komplexitet och öppna problem.
99,9 procent på testet betyder därför inte att modellen har 99,9 procent av en människas intelligens. Resultatet visar ett framsteg i det som testas, inte att alla frågor om generell intelligens är besvarade.
AGI är inte samma sak som medvetande
AGI handlar i förmågebaserade definitioner om vad ett system kan göra, inte vad det upplever. I DeepMindforskarnas ramverk behöver ett system därför inte ha påvisat medvetande för att räknas som AGI.
Artificiell superintelligens, ofta förkortat ASI, är ett ännu starkare begrepp: generell intelligens som överträffar människor över ett mycket brett område, inte bara matchar dem eller är bäst på en uppgift.
Vad det skulle betyda i vardagen
Ett vardagligt sätt att tänka på utvecklingen är skillnaden mellan att få ett problem förklarat och att få hjälp att lösa hela uppgiften. En digital assistent kan exempelvis behöva lära sig ett obekant program, föra över information, upptäcka att något blivit fel och byta strategi. Sådana förmågor finns redan i olika grad. AGI-frågan gäller hur brett och tillförlitligt de fungerar.
OpenAI har beskrivit möjligheten att AGI skulle kunna ge människor hjälp med nästan vilken tankekrävande uppgift som helst och påskynda forskning. Samtidigt pekar företaget på risker för missbruk, allvarliga misstag och stora samhällsförändringar. Det är möjliga följder, inte ett löfte om vad Astra redan kan eller när en sådan utveckling inträffar.
Min bedömning är att den mest användbara frågan för läsaren därför är vad AI:n faktiskt klarar tillförlitligt, vilket stöd den behöver och vad människan fortfarande måste kontrollera. Astra ger konkreta resultat att diskutera. AGI är en större fråga än en modellbeteckning eller en poäng i ett test.
