Generativ AI har snabbt blivit en del av många elevers vardag. Men Katherine Rundell, författare och fellow vid Oxford University, menar att utvecklingen kan få ett högt pris.
I en ny essä i The Guardian argumenterar hon för att AI inte bör användas av barn och unga på det sätt som sker i dag. Hennes främsta invändning handlar inte om fusk, utan om vad som händer när elever låter AI göra delar av det mentala arbetet åt dem.
Rundell jämför lärande med fysisk träning. Poängen med att skriva en uppsats är enligt henne inte bara den färdiga texten, utan arbetet som krävs för att läsa, formulera argument, misslyckas, tänka om och till slut förstå något bättre.
Hon hänvisar bland annat till forskning som pekar på risker med så kallad kognitiv avlastning, där människor överlåter delar av tänkandet till tekniska hjälpmedel. Forskningen kring AI och lärande är fortfarande under utveckling och ger inte stöd för alla Rundells långtgående slutsatser, men frågan om hur elever behåller sin egen kognitiva förmåga när AI används i undervisningen diskuteras också inom forskningen. Oxford beskriver exempelvis bevarandet av studenters egen kognitiva handlingsförmåga som en central utmaning när generativ AI införs i utbildning.
Rundell lyfter också Sverige som ett exempel på ett land som har börjat röra sig tillbaka mot mer analoga läromedel och mindre skärmbaserad undervisning. Hennes slutsats är betydligt mer långtgående: barn behöver framför allt böcker, lärare, kunskap och möjligheten att utveckla sitt eget tänkande innan AI får ta en större plats i lärandet.
[Läs hela Katherine Rundells essä hos The Guardian](https://www.theguardian.com/books/ng-interactive/2026/aug/08/i-hate-what-ai-is-doing-to-the-minds-and-happiness-of-the-young-katherine-rundell-on-the-view-from-the-classroom)
